Kände att jag behövde komma ut lite denna söndag, så jag drog ut på en promenix runt i fagersta. Hälsade på morfar ett tag, sen så gick det intelångt innan jag mötte Mange och fortsatte gå med honom.
Nu ligger jag här och lyssnar på Satan i gatan, bästa albumet på länge (Om man inte räknar med Håkans alla 6 underbara)  och Snälla bli min spelas mest. JAg som inte ens gillar Veronica Maggio så imlansmycket, men det här albumet är fem toasters asså.
Imorgon är det återigen skola, men på något sätt så känns det helt okey.
Det är inte långt kvar. Sen. Sen är jag fri.