Jag sitter i Malins ljusa och mysiga kök och dricker te. Malin står i duschen och jag är nästa på tur, hemfärd idag. Om cirka 6 och en halv timme så sitter jag på bussen till Fagtown igen och ja, känslor är onödiga att blanda in.

Har haft det bäst här, det har jag alltid det när jag sitter i Malins lilla familjs kök och äter nybakt bröd och mandariner. Jag orkar inte åka hem, men underbart är kort.

Vi lyckas alltid jag och Malin, med allt vi gör. Vad vi gör spelar ingen roll, bara att vi gör det är det bästa.

Vill aldrig hem.