Efter en lååång och välförtjänad sovmorgon, så sitter jag här och ska snart ge mig av till praoen. Nu är det bara ungefär en dag kvar (för imorgon så ska jag bara vara med på 1-2 lektioner så slutar nog innan tolv, så det räknas inte som en hel dag!) och idag lär det inte bli jobbigt. Hoppas jag för min hals har gett upp.

Igår när jag kom hem, efter ett långtlångtlångt arbetspass och en iskall cykeltur hem, så ville jag bara lägga mig ner och dö. Ögonen suddade, knät huvudet och magen värkte och ingen känsel någonstans. HARD WORKING WOMAN! Dock så fick jag en varm överraskning när jag kom hem, ni får se sen vad det är :D

Nu måste jag börja röra mig snart, önska mig och min hals lycka till!

PIZ.

från sommaren -10, imissmyhair.