Hej på er. Idag har jag gått runt lite som i en trans av nervositet. Det var öppen hus på skolan idag (och jag har typ bara dåliga minnen kopplat med det) och jag kände mig lite fel. Men det gick bra. Jävligt bra till och med. 
Imorgon ska vi åka på SACO-mässan i Stockholm, så jag kanske hittar någon mysig högskola att gå på senare i livet. Ska iallafall hålla utkik efter Berghs reklamskola. 

Imorgon ska jag också dricka öl och dansa. SÅ pepp. Godnatt :) :) :)

 

 

 

Hej. Det är tisdag idag men jag tror att det är onsdag. Har idag spelat lite musik, och faktikst mått rätt okej i musiksalen (även fast jag blit alldeles ångestsvettig av att hålla i den där micken). Tog en mysig fika med Amanda, Matilda och Norea. Åt en fylld baguette (oh that´s dirrrty) och köpte en ny tröja till fredagens äventyr. Träffade på Ellinor och Kikki, och så fortsatte jag och Norea hänga med dem. Kvällsmys med realityserier och te, och Paradise Hotel såklart. Jag älskar fan det programmet. JA det är politiskt inkorrekt att göra det med alla dessa könsroller, idioti, sexism och de enda komplimangerna är "Hen är så jävla snygg/sexig", men jag kan inte hjälpa det. I love it. 

 

Imorgon ska jag och Wictoria spela på min vän Amandas och min gamla klasskompis Mimmis gymnasiearbete vilket är en välgörenhetsgala. Tycker att ni gott och väl kan pallra er till Avesta Teater vid 18 imorgon och betala 50 pix för att ge flyktingbarn julklappar! Och lyssna på oss förstås. 

Ska också köreliköra (alltså som i KÖREN)  imorgon och städa. 

Så ja. Nu vet ni basic hur mina dagar ser ut. 

 

PS. Samir suger. Älskar Thobias. PH-lover over and out DS.

 

Jag måste få skriva av mig lite här nu. Det är en sådan kväll. 

 

Jag gick igenom min gamla bostadsort idag. Eller ja, jag satt vid min gamla skola. Samma gamla byggnad, i samma gamla stad. Där jag gick för tre år sedan och för tre år sedan så fanns det inte mycket mer utanför Fagersta. Jag gick i korridorerna med alla de andra, med samma lärare och samma villkor. I samma stad. I samma stad som jag föraktar så mycket och som jag aldrig känt mig hemma i. 

När jag satt där vid skolan så började jag fundera. Självklart så är jag inte ensam om att känna så om staden jag vuxit upp i, jag vet flera som föraktar Fagersta lika mycket som jag och vissa mer förstående än andra, men hur kommer det sig att alla säger samma sak? Alla ungdomar jag möter från flera olika platser i Sverige säger samma sak; "Jag vill ifrån den här jävla skithålan". 

 

Alla har vi en stad som vi älskar att hata, och hatar att älska för den delen, men för mig är Fagersta bara kopplat med svek, osäkerhet, svin och bruksmentalitet. Idioter som skriker efter en i skolkorridoren, tjejer som bedömer en för hur "bra" man passar in, lärare som säger åt en att man inte duger och måste ändras. Unga kids som springer runt på stan med cigg i ena handen och en flaska sprit i den andra. Vuxna människor som är så inbitna i denna bruksmentalitet så att inget får ändras för då sprängs deras hjärnor av överbelastning. Klagomål. Överallt. 

 

När jag möter gamla högstadiefolk som man kände så väl då, så ser jag bara för det mesta att de är kvar i samma högstadium. Skrattar åt samma saker, göra samma saker, ser likadana ut och ingen förändring. Jag tycker att det är skrämmande men också en pepp för mig själv för jag är inte densamma. Jag har förändrats, jag börja hitta tillbaka till mig själv genom att gå igenom hela min tid i denna stad som alla älskar att hata. Det är jobbigt, men det stärker.

Och när jag ser folk som inte förändrats, så föraktar jag denna stad ännu mer. 

 

Ni kanske tycker att jag klagar för mycket, att jag borde skärpa mig, att jag bara överdriver. Jag gör inte det. Jag har aldrig trivits helt i denna stad, och jag har försökt trivas i 9 år. Jag ska inte vara dum och säga att jag hatar exakt allt och alla i den här staden, för jag har också lärt mig vilka mina riktiga vänner är härifrån och de är jag så glad över att jag har. Även fast tiden har sin gång och folk förändras så vet jag att jag har de personer jag kan vända mig till, bland annat för att de känner som jag. 

 

När jag började i Avesta och fick mitt liv här, så känner jag att man faktiskt kan lämna saker bakom sig. Jag vill aldrig mer bo i Fagersta, bara om jag absolut måste (vilket lär bli efter studenten om jag har otur) och då kommer jag jobba för att komma därifrån. Jag fixar verkligen inte att bo där. I Avesta blev jag bemött på ett helt annat sätt, ett öppnare sätt. Jag fick vara mig själv med ALLA jag mötte, och inte bara ett fåtal personer. Även fast det cirkulerar mycket skit här i Avesta också, så har jag aldrig känt mig så hemma som jag gör här. Och jag vet att folk i Fagersta kan känna att jag "övergivit" dem, men om de bara visste så skulle de förstå. Jag tror att de flesta har förstått och vissa inte, vilket gör att jag har mina starka livlinor i Fagersta fortfarande som gör staden lite bättre. Lite mer glittrande.

 

Alla har vi en stad som vi älskar att hata. Vissa lite mer andra. När jag ser ut över min gamla skola så känner jag hur långt borta den tiden är, och snart flyttar jag återigen till nya platser. 

En dag kanske jag ser tillbaka på min tid i Fagersta och tycker att jag överdrev, att jag var en typisk tonåring. 

Men idag så vill jag aldrig återvända. Aldrig mer bo där. 

Aldrig mer Fagersta. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jävla trökmåndag. Har inte gjort något vettigt alls i skolan och fuckade upp mitt humör på körlektionen. Jag har ont i halsen, fast bara på en sidan (okej!? känner jag). Har känt mig allmänt knasig i huvudet hela dagen, känner verkligen hur jag inte vill vara i skolan. Känns inte som om man gör något bra av tiden. Men jag vet att det är bättre att uggla i skolan än att sitta hemma själv och försöka hantera rsatlösheten. En bra sak idag dock var att jag träffade Mickis i någon timme, så länge sen jag fick hänga lite med bästisen.

 

Är annars rätt seg och nere, det är ju en sådan period som drar in så det blir mörkare och mörkare. Tänker mycket på att jag måste ta tag i så jävla mycket grejer som skolan, min mat och mitt självförtroende. Gymansiearbetet ska snart kicka igång och bara det är stressande. Jag äter så dåligt, bara massa godis och skit hela jävla tiden. Blir irriterad på allt jag stoppar i mig. Mitt dåliga självförtroende är old news. 
Sorry för the klagblogg, men hey fuck you. 

 

Ska nu ta bort sminket, byta om och sova länge. Efter utgången i Västerås så är jag fortfarande trött, så ska försöka somna tidigt ikväll. Good luck with that Mimmi, good luck. 

 

Hej hej åh hemskt mycket hej.

Har gått och blivit krasslig/förkyld över en natt. Japp jag lyckas jag. Vi hade skräckfilmskväll här hos mig igårkväll (The Conjuring, helt okej film!) och direkt efter filmen så försvann min energi totalt. Jag kunde knappt röra mig och fick till och med lite feber. Jag blev lite knäpp ockås haha, jag var fullt övertygad om att om jag somnade så skulle jag glömma bort hur man andas. Det är Mimmi när hon är dåsig det.

Men jag tog mig upp dagen efter (utan att väcka mina fina övernattare Mickis och Cass) och har idag hinkat i mig litervis med vatten och vitaminbrusisar. Jag ska INTE bli sjuk! Inte till en helg iallafall!

Annars så har dagen varit helt okej. Jag hade sånglektion och det är alltid lika kul, sedan satt jag i sess med brudarna och då målade jag denna^. Jag är nöjd med den, då det är andra gången jag använde flytande tusch.

Sedan kom resten av klassen och så kollade vi på klipp från musikalen med vår regissör Jonas. Åh vad jag saknar det. Saknar dock inte hur illa jag sjöng haha. NEJ var positiv nu Mimmi. Du ramalde ju inte på scen iallafall.

 

Imorgon ska jag dels få upp min nya spegel och hyllor, sen ska jag till Ludvika med SSU. Ska bli kul.

Nu: Brusis och Hela Sverige bakar. Jag kan ju inte baka själv så.

 

 

 

 

Hej. Jag känner att jag skriver så sällen nu förtiden, men denna vecka är då hela knökfull med grejer. Jag tatuerade mig i måndags, igår så var det skolan->möte->körskolan/köra med mamma->SSU-möte->NoreaLois&Pierre-häng. Idag har jag gått i skolan (där jag bland anant framförde mitt svenskatal om krav och stress, och jag är jävligt nöjd med min insats) och sen gått till banken, sedan hängt hos Victor med honom Kikki Norea och VV, sedan kör. Nu är jag äntligen hemma i min äckliga etta som jag fortfarande inte städat sen i fredags så i hallen står det en påse med burkar och flaskor och grus ligger över hela golvet. Diskberget står också kvar, så gosigt. Jag har helt ansvarslöst hällt ut min ryggsäcks innehåll rakt ner på min matta och låtit det ligga där. Soffan är inte längre en soffa utan en klädhängare och allt är allmänt kaos. Men nu ska jag inte ens tillåta mig att ta tag i det, för nu ska jag andas och känna om jag lever efter dessa hektiska dagar haha.

 

Kollar på Poerty Slam och njuter. Det vore så häftigt att utvecklas inom det och kunna stå där på scenen och spotta ur sig ord efter ord med så mycket känsla utan att tappa bort sig eller staka sig eller slänga in ett "liksom" lite här och var. Känner att jag skulle vara brapå det om jag bara gav mig fan på det, då jag pratar ta mig fan hela tiden. Sök på youtube (eller kolla min fb-vägg, där jag lagt upp en) och beundras.

 

Vill även ta septum. Funderar på att göra det. Kanske lägga undan till det. 

Jag vill göra så mycket nu när vintern kommer och det är så långt kvar till värmen. 

Nej. Nu ska jag andas. 

 

 

Idaaaaag har jaaaaaag ÄNTLIGEN tatuerat in min uggla. Ni kanske undrar varför jag har denna ugglemani, jag får många frågor om det också för den delen. Grejen är att jag har alltid tyckt om ugglor. I alla disneyfilmer, bilder och böcker har ugglor alltid varit mina favoriter och jag började samla på ugglor. Jag har allt från burkar till fickplunta till handdukar och bilder. Och nu har jag också en egen uggla på mitt lår. Varför?

Jo. Ugglor står för så mycket saker som inspirerar mig; självständighet, vishet, mod, styrka,  mystik och de är unika. De står för allt jag vill vara, redan är och kommer att bli. Det kanske låter lite mossigt och töntigt, men det är sant. Jag är inte besatt av ugglor för ingenting.

 

Så efter 5 timmar av smärta så sitter den där. Det känns så jävla awesome. 

 

 

 

Hejsvejs. Igår firadevi mig och Mickis hos mig. 20 pers i min lilla etta och det gick hur bra som hellst. Jag var utklädd till Twiggy, jag tycker det blev bra! Dock så vet inte många vem hon är, men skitsamma. De får lära sig. 

Min första krogenrunda var kul, mest för att det var så härliga människor med mig. Drack drinkar, öl och jägershot så idag mår jag som jag förtjänar haha, usch usch usch. Har sovit två timmar inatt så nu skajag dra mig tillbaka till sängen och dricka apelsinjuice. Höres.