Vet knappt ut eller in, känner mig bara felplacerad och rastlös. Säger att jag mår fint men jag vet inte ens om jag tror på det själv. Jag vet inte ens varför jag känner som jag gör (okej, ytterligare en lögn I guess), men jag vet iallafall att det går neråt. Förlåt mina kära vänner för att jag ljuger för er, men jag orkar inte prata just nu. 

Jag orkar ingenting, ändå är jag så rastlös så att det känns som att hela bröstet ska explodera i tusen bitar. 
Jag klarar knappt av att vara själv, men i ett rum fyllt med vänner så känner jag mig ensam.

Jag vet inte ens vad som är fel på mig.

 

Allt antagligen. 

 

 

 

Hej. 

Jag är rastlös som ett jävla svin om dagarna, och jag vill bara bort bort bort från Avesta, Dalarna, Sverige, VÄRLDEN. VIll bara starta mitt liv nu.

 

Jag i dagarna jobbat lite granna, hängt på fester samtkrogen och sedan åkt hem och hängt med brudarna. Har också börjat måla igen och haft många ensamma nätter på balkongen med ett ciggpaket som sällskap.
Imorgon åker jag tillbaka till Fagersta för att jobba återigen, jobbar nu typ varje helg :))) men jag laddar till Göteborg den 5e september då jag ska hänga med mig saknade babe Alex och få lite storstadspuls igen.

 

Nu ska jag snart göra mig redo för natten, men hur lång den blir vet man aldrig. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hej på er.

Jag har insett att jag aldrig mer ska klaga på mitt jobb. Det kan ju hända att ens jobb kan riskera att brinna ner då och evakuerats :))))) dock så ska jag börja jobba på lördag så det är väl alltid något. 
Har också varit på SSU-läger på Bommersvik. Det var bland det roligaste jag har gjort denna sommar, och ja jag och norea förälskade oss i det underbara distriktet från Norrbotten. Snart bokar vi en resa upp dit, palalr fan inte annat. 

 

Jag har också stått på gågatan och spelat några låtar på en manifestation mot kriget i Gaza, det gick sådär. Jag är då aldrig nöjd och ville verkligen mörda både ljudsystemet och min egen onda hals. Aja. Det var för en god sak.

 

Harockså köpt nya skivor med pappa i Örebro. Fastnade verkligen för den staden, så jag kanske ska kolla närmare på det. Jag står nämligen inte ut med att vara kvar i Avesta. Vill bara bort bort bort men känner mig inte hemma någonstans. Vill träffa folk hela tiden men känner mig ändå ensam. Har för mycket uppmärksamhet runt mig än vad jag är van vid och jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag är fan inte frisk.