Och här sitter jag och är gråtmild och sentimental. Jag har varit och kollat på mina fina vänners student i regnet och jag kan inte förstå att de tagit studenten. Jag är så sjukt stolt över dem alla och jag kunde inte hitta några som är bättre än killarna! Gustav, Jakob, Norman, André, Mange och Basse; Kärlek till er!
-
Speciellt till Gustav, min allra bästaste Gustav. Isnart tre år har vi känt varandra och jag kan aldrig minnas en stunddå vi bråkat eller varit på olika sidor. Du har alltid funnits där och jag hoppas jag gjort samma sak för dig! Du är den bästa brorsan man kan önska sig, ut och festa hårt nu!!!! Jag älskar dig.

(Och DÄR började jag snyfta. VARFÖR ska de växa upp?"