Såhär kort blev det. Tänkte att det var lika bra. Tycker om det som fan och om någon dag så kommer morsan med förhoppningsvis den sista blekningen. Kollade upp via Instagram att för 8 veckor sen var jag rödhårig, inte konstigt att jag fick klippa bort halva jag. Aja. Nog om hår.

-

Jag är iallafall tillbaka i Fagersta nu. Det är blandade känslor om detta. Jag är fortfarande sjuk, värre nu till och med. Med en hals som ett smärtinferno och självömkan till tusen. Jag är så patetiskt liten och sjuklig att jag hatar allt och alla (nästan) och mamma är bäst i världen. Brukar ju bli så när man är sjuk, alltid mamma. Shit vilken mammig unge jag är... Från att ha känt moderskänslor och "ta hand om sjuklingen"-känslor i dessa dagar till att själv vilja bli omhändertagen. 

Annars så ligger jag just nu i min säng i mammas gamla Adidas-munkis, snorar och hostar som ett vider, lyssnar på deppig musik samt känner mig ensammast världen (som sagt, självömkan haha) medans jag hoppas till tusen att jag är frisk till tisdag. Och jag som ska jobba på lördag, det är det iallafall tänkt. Om inte så kommer jag nog inte ha ett jobb att återvända till.. NEJ sluta nu Mimmi. 

Gå och lägg dig.

-

När man gått igen "lugna hits"-listan och slutligen hamnar på Someone like you och börjar typ halvsnyfta föratt man hatar att vara ensam och sjuk, så är fan toppen av pinsamhet nådd. 

GÅ OCH LÄGG DIG.